Maria Löfdahl & Sofia Tingsell

Namnet, platsen, narrativet. Namngivning som postkolonial strategi?

I detta föredrag presenteras en del av projektet Det mångkulturella Sveriges onomastikon som behandlar namn och flerspråkighet ur olika perspektiv.

Projektet bygger på ett material som består av intervjuer med flerspråkiga individer. Informanterna representerar olika typer av flerspråkighet. Gemensamt för dem är dock att de utgör en minoritet i ett majoritetssamhälle. Vissa informanter har resandebakgrund och har utgjort en minoritet i Sverige i 500 år. De har svenska som sitt förstaspråk men resanderomani, som meddelarna behärskar i olika hög grad, genomgår idag en revitaliseringsprocess där den bärande tanken är att språket skall kunna användas i alla situationer och här är namn (både person- och ortnamn) väsentliga.

Andra informanter är nyanlända i Sverige och har nyligen dels börjat lära sig svenska och dels påbörjat processen att rota sig i ett nytt land och skapa ett nytt hem. Även för dessa meddelare är namn viktiga. Som nyanländ är det av praktiska skäl viktigt att tidigt lära sig avkoda namn. Tidigare undersökningar (Löfdahl, Tingsell & Wenner u.u.) visar att förståelse av namnen även uppfattas som ett viktigt led i processen att skapa ett nytt hemland.

En av våra informantgrupper består av flerspråkiga barn som talar dels svenska (och ofta har det som sitt starkaste språk), dels ett annat språk framförallt i hemmiljön. För dem är namn och namngivning ett sätt att markera tillhörighet och närvaro och att stärka gruppidentiteten. Genom namngivning markeras närvaro och förtrogenhet (jfr Vidberg 2008:455).  Det är i grunden sociala och kulturella processer.

I vår undersökning äger dessa processer rum i områden som utgörs av kontaktområden där olika kulturer möts. Gemensamt för dessa områden är att makt utgör ett inslag. Sådana kontaktområden kan jämföras med koloniala områden eftersom de präglas av en liknande makthierarki. Relationen mellan namnen, namnbärarna och namngivarna präglas av en maktstruktur som är jämförbar med postkoloniala processer som återfinns på andra håll i världen (Afrikanska stater, Nordirland etc). Vi kommer att diskutera namnen i relation till maktstrukturer.